Förra lördagen, 6/2, kom Marcus och Frans promenixandes till jobbet på eftermiddagen lagom tills jag slutade, för att göra mig sällskap hem i det fina vädret. 

Det är så fint här nere i byn dit vi flyttat...

En hälsning till alla goa hjärtan,

på alla hjärtans dag!

KRAM från mig.

Att ge smärtlindrande och/eller sömnmedel/lugnande läkemedel till obotbara patienter i livets slut har senaste tiden blivit uppmärksammat och debatterat i och med åtalet mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, där ett för tidigt fött barn avled och där obduktionen visat på höga halter på lugnande läkemedel.

Det som bland annat diskuteras är om en fällande dom kan ge konsekvenser i form av att vårdpersonal ibland inte vågar ge lidande patienter i livets slut tillräckligt med läkemedel, där doserna för att nå symtomlindring blir stora.

När det gäller terminal sedering, dvs. att ge obotbara patienter i livets slut sömnmedel i tillräcklig mängd för att patienten ska bli fri från lidande som inte kunnat behandlas på traditionellt sätt, är många av personalen i vården redan idag rädda för att detta ska förkorta patientens liv och bli en form av dödshjäp. Men om handlingen utförs korrekt innebär den inte en förkortning av patientens liv utan endast symtomlindring! Studier har visat tendenser till att svårt lidande patienter som fått terminal sedering till och med levt något längre än patienter i en kontrollgrupp med likanande plågor, som inte fick terminal sedering. Detta beror till stor del på att patienter med god symtomlidning får en läge stressfaktor som sliter mindre på kroppen. 

Terminal sedering är ingen standardbehandling i livets slut men en åtgärd som i undantagsfall kan vara en bra lösning när andra åtgärder inte är tillräckliga.

Jag tycker det är bra att ämnet tas upp till diskussion och hoppas att det leder till tydligare riktlinjer runt läkemedelshantering i livets slut och inte till ökad rädsla för att ge stora mängder läkemedel för att uppnå symtomkontroll när det behövs.

Jag har arbetat med patienter i livets slut som behövt smärtlindrande dropp motsvarande 50 mg morfin i timmen dygnet runt, dvs. ca. 1200 mg morfin/dygn. (Som upplysning behöver en "normalperson" kanske max 10 mg morfin vid ett smärtgenombrott efter operation eller liknande för att bli symtomfri.)  Vissa av dessa patienter har varit uppegående och helt rediga och klara i sinnet. De har behövt dessa höga doser för att bli smärtlindrade, doser som för en "normalpatient" skulle anses totalt orimliga!

Ska bli intressant att se hur diskussionerna i ämnet fortsätter. Jag tycker detta är intressant så chansen/risken finns att jag hittar mer att diskutera här i ämnet framöver.

Det här är dagens lunch. En rostbiffsallad med lime ur tidningen Laga Lätt. Kocken är Marcus.